Ordlista: Sökmotoroptimering ordlista

Intent, eller search intent, på svenska ungefär intention eller sökintention, även avsikt eller uppsåt, förklarar avsikten med din sökterm, här då oftast på Google.

Det finns 4 huvudintent enligt Google:

1. Transactional
2. Commercial investigation
3. Navigational
4. Informational

Google vet oftast rätt så bra vad de som söker har för intent. Söker man ”Adidas Superstar på nätet” så är du sannolikt ute efter att köpa dessa skor. Ditt intent är därmed ”transacional”. Google kommer då nästan uteslutande att visa sajter som säljer dessa skor i sökresultatet.

Vill du då synas på detta ord när du gör sökmotoroptimering så är det sannolikt en sida som säljer skor du skall optimera, och inte en artikel, för fel intent håller dig effektivt utanför sökresultaten.

Sökintent förklarade:

1. Transactional: Den som söker är ute efter att köpa nånting. Termer som beskriver produkter eller produktkategorier hör oftast hit. Man märker att Google har markerat en term som transactional om man ser Google shopping annonser högst uppe eller om man bara ser sajter som säljer produkter högt uppe i sökresultaten. Det finns oftast mest försäljningsvärde i att synas på sökord som har transactional intent, men dessa är ofta mycket konkurrensutsatta.
2. Commercial investigation: Den som söker nånting i denna kategori är ute efter att köpa något i framtiden, men letar ännu inspiration som rör köpet. Exempel kan vara ”Garmin Fenix 6 vs 7”. ”Bästa löpartightsen”. ”jämför lån”. Här rankar oftast sajter och artiklar som hjälper en besökare vidare i processen till ett köp.
3. Navigational: Dessa vill bara hitta fram till ett specifikt ställe snabbt, online eller offline. Sökningar som ”Ikea Umeå”, ”Ellos klänningar”, ”Hotell Clarion Helsingfors”, etc. Navigational sökningar innehåller oftast ett varumärke, och sökresultaten innehåller oftast en karta (om det är en fysisk plats) eller i stort sätt bara resultat från ett varumärkes sajter ifall det är ett online navigational intent -sök. Här kan det vara väldigt svårt att ranka om man inte representerar det varumärke som specifikt söks efter.
4. Informational: Antagligen den största andelen sökningar finns här. Du vill ha svar på något, du vill lära dig något, eller så vill du bara bli underhållen. Ord som ”pasta carbonara recept”, ”bygga fågelholk”, ”andra världskrigets slut” och så vidare. Dessa söktermer triggar ofta en featured snippet (position 0) överst i resultaten, och även ”people also ask” -frågeförslag i sökresultaten.
   Informational intent brukar delas in i många under-intent, här är några exempel:
   4.1. How to: ”bygga fågelholk”.
   4.2. Entertainable: ”Streama james bond” – Du vill bara bli underhållen.
   4.3. Educational: ”viktiga datum andra världskriget”.
   4.4. Inspirational: ”inredning barnrum”. Triggar ofta väldigt många pinterest resultat och en låda med bilder i toppen av sökresultaten.
   etc…

Se till att du tar reda på vilket intent som Google tror att sökarna har innan du skapar innehåll, så har du mycket större möjlighet att komma till framsidan på Google.

Domain Rating eller DR är verktyget Ahrefs’s sätt att mäta och visa ett domäns auktoritet eller styrka, på ett sätt som försöker imitera Googles PageRank formel.

Din sajt får Domain Rating poäng om den får länkar från andra sajter med Domain Rating, som i sin tur fått det från andra sajter med Domain Rating. Går man tillräckligt lång tillbaka i kedjan så finns det sannolikt ett antal hemliga väldigt pålitliga “Seed Sites” som har ett, antagligen manuellt satt, grund -Domain Rating.

Alla länkar ger inte Domain Rating, får du länkar från sajter som är nya eller som av någon orsak inte har någon kraft själva så får du så klart heller inget med via länken heller.

Domain Rating skalan går från 0 till 100, och när man pratar om DR så handlar det om sajten/domänen i stort. När man pratar om enskilda sidors kraft i Aherfs-världen så heter det URL Rating (UR) istället.

Majestic har en motsvarande mätare som Domain Rating som kallas Trust Flow (TF), den kan dock appliceras på undersidor också och inte bara på domänet.

En 301-redirect eller permanent redirect betyder att man pekar om trafiken till en annan webbadress permanent.

301 används ofta om man tar bort en sida eller artikel på en webbsida och vill skicka all trafik och alla länkar till en annan sida. Ett annat vanligt användningsområde är vid byte av domän.

Till skillnad från 302 eller andra typer av redirects så flyttar även Google länkkraften vidare till sidan man pekar på vid en 301, och är därför väldigt omtyckt av sökmotoroptimerare.

En Redirect, eller ompekning eller omdirigering av URL betyder att man skickar trafiken från en url, eller webbadress, till en annan med hjälp av en kod.

Redirects kan göras på många sätt, bland annat i filen htaccess, i php- eller andra serverside -filer, med hjälp av javascript eller meta refresh. URL-förkortare likt bit.ly fungerar också med hjälp av redirects, dvs du får en kort URL som skickar trafiken vidare till en längre URL.

Vanligaste redirect koder

För SEO så används mest typen 301 redirect. 301 betyder permanent ompekning.

Utvecklare använder ofta 302 redirect, vilket är en tillfällig redirect.

Index, eller Google Index är Googles databas över alla webbadresser som de har sparat. Dessa webbadresser (URL’ar) är de som visas som sökresultat när du googlat något.

Google söker alltså inte genom hela webben varje gång du Googlar något, utan söker endast genom sin databas, sitt index.

Det betyder att ifall du har en ny sajt, eller ett nytt inlägg publicerat på din sajt så kan det hända att det inte går att hitta på Google, ifall Google inte ännu hunnit indexera sidan. Indexera pratar man om då Googles robot besöker en URL och sätter till den i sitt index.

Tid till indexering efter att en sida publicerats kan variera mellan några sekunder och någon vecka, beroende på hur stor, hur ofta uppdaterad, eller hur auktoritär din sajt är i Googles ögon.

Indexering kan snabbas upp genom att anmäla webbadressen för indexering i Google Search Console (tidigare Webmaster Tools).

Ifall man inte vill tillåta att Google indexerar en sida, dvs man vill att ingen skall kunna hitta sidan via Google, så kan man be Google ignorera den via en kodsnutt som kallas ”noindex” som sätts in i headern på sidan.

TrustFlow eller TF är verktyget Majestic’s sätt att mäta och visa en sajts auktoritet, på ett sätt som försöker imitera Googles PageRank formel.

Din sajt får Trust Flow poäng om den får länkar från andra sajter med Trust Flow, som i sin tur fått det från andra sajter med Trust Flow. Går man tillräckligt lång tillbaka i kedjan så finns det ett antal hemliga väldigt pålitliga ”Seed Sites” som har ett, antagligen manuellt satt, grund-trust-flow.

Varje länk på en webbsida som har TF ger vidare en del av sin TF till den sida som länkas. Ju längre från dessa Seed sites man hamnar i länk-kedjan, desto lägre TrustFlow får man.

Alla länkar ger inte Trust Tlow, får du länkar från sajter som är nya eller som av någon orsak inte har någon trustflow själv så får du så klart heller inget med via länken heller.

Trust Flow skalan går från 0 till 100.

Description eller Meta Description, även kallad beskrivning, är de ca 2 raderna text som syns som förklaring under rubriken (meta title) på varje resultat i Googles sökresultat.

Meta Description syns inte någonstans på webbsidan, utan finns bara i källkoden. Google brukar oftast välja att visa description som beskriving av resultatet på sökresultatsidan (SERPen), men de kan även välja att visa en annan textsnutt från webbsidan.

Röda pilen på bilden är Meta Title eller SEO Title, eller kort och gott titel.
Blåa pilen är Meta Description eller kort och gott beskrivning.

På webbsidan syns som sagt inte description, utan den finns bara som en rad i källkoden, på detta sätt:

Så här kan man definiera meta description i kod:

<meta name="description" content="Sökmotoroptimering ordlista : Ord inom webb och marknadsföring kan vara svåra att förstå, och förklaringar ännu värre. Här kommer förklaringar av begrepp på ett enkelt sätt!" />

I exemplen användes Meta description för sidan som innehåller hela sökmotoroptimeringsordlistan.

I de flesta CMS (Content Managemenent System, som t.ex WordPress) så kan man själv skriva in en description samtidigt som man skriver texten, och behöver inte förstå hur den fungerar, bara var man skall skriva in den.

Ofta så skapar systemen en Meta Description utifrån första raderna text ifall man inte kommer ihåg att skapa en själv.

Det lönar sig att skriva en bra Meta Description som innehåller sökordet och som lockar till klick för att få ut så mycket som möjligt av sin plats i Googles sökresultat.

SERP är sidan med sökresultat som syns efter att man skrivit in sitt sökord i en sökmotor. Hos Google består den oftast av en lista med 10 blå länkar.

Inom sökmotoroptimering så vill man oftast hamna högst uppe i ”serpen”, det vill säga på plats 1 av 10 på första sidan av sökresultaten.

När man vill kolla sin plats i SERP’en så pratar man ofta om att man vill kolla sin Googleranking.

Om man aktivt vill följa med sin ranking i SERPen så finns det ett antal bra verktyg för detta, de kan ni läsa om här: Bra och billiga rank trackers.